Jag har som jag skriver på min press adhd och här är lite fakta om det.

 ADHD ( Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder)

ADHD är en neuropsykiatrisk störning som utmärks av bristande uppmärksamhet och hyper- eller hypoaktivitet.

Det finns tre varianter av ADHD: En som innebär att man har bristande Koncentrationssvårigheter och tenderar att vara inobsivant på sin omgivning, en som innebär att man är hyperaktiv och inpulsiv, och en som innebär att man har båda dom förutnämnda sorternas svårigheter.

ADHD är ett omdiskuterat tillstånd.

De flesta är överens om att termen är relevant som uttryck för en samlad symptombild. Vad som orsakae dessa symptom och vas som är lämplig behandling är inte slutligt fasrställt.

Diagnosen sastställs kliniskt, de vill säga en läkare observerar en patient och drar slutsatser.

Om beteendet har sin grund i hjärndysfunktion, uppväxtmiljön, en kombination av dessa eller någon annan faktor, kan i dagsläger inte definitivt avgöras. 

För att en Person ska få diagnosen ADHD så måste dessa symtom finnas och ha funnits under lång tid. Varje symtom ska också vara mycket mer påtagligt än vad man kan vänta sig utifrån personens ålder, kön och utvecklingsnivå.

• Koncentrationssvårigheter
• Dålig impulskontroll
• Hyperaktivitet

Det finns även andra symptom som är vanligt bland folk med ADHD men som inte är nödvändiga för att få diagnosen.

• Problem men motoriken
• Sen tal- och språkutveckling
• problem med att tolka sinnesintryck
• hetsigt humör och trots
• psykiska problem som ångest, stark oro eller depression
• tendens att upprepa ord eller meningar

 Behandling

Det förekommer flera behandlingsformer och valet styrs utifrån den enskilda personens behov, som beror av vilka symtom som är huvudsymtom. I flertalet fall är det nog att barnets familj (när det handlar om ett barn, för även vuxna kan ha ADHD) och skolan får information om varför barnet ter sig extremt besvärligt. Hem- och skolmiljön kan med det anpassas till barnet så att man förebygger till exempel ständiga olyckor och misslyckanden. Exempel på sådan anpassning är föräldrautbildning, då föräldrarna får lära sig bättre metoder att handskas med barnet. I Sverige finns flera utformade föräldrautbildningsprogram såsom Cunninghams COPE, Barkleys Defiant Children, KOMET, Webster-Stratton BASIC och ADVANCE. Sådana metoder kan vara att vara mer belönande vid gott beteende och försöka undvika bestraffningar, det kan också vara att bli bättre på att vara konsekvent så att konsekvenserna för handlingar blir mer förutsägbara för barnet.[4]